Direktlänk till inlägg 14 mars 2016
Från hjärtat: Vissa dagar saknar jag dig så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det är inte ofta, men det kommer såna dagar. Jag glömmer bort allt de dåliga, när du skenade med mig bland bilar och sprang ikapp dom.
Eller den gången du skenade om en bil på en jätte smal väg och det var blank is ute så jag visste att jag hade brytit något om jag skulle ramlat av...
Eller när du såg att jag kom till stallet och inte gick till din box. Du sparkade tills jag kom dit, testade verkligen allt för att du skulle sluta men ingenting funkade.
Eller varje gång när du bråkade med hovslagaren. Det går liksom inte att lägga sig på honom, eller bita som du också gjorde!
Eller när du inte ville vara kvar i hagen, så hoppa du över och levde loppan!
Eller om du skulle vara själv i stallet, det var inte heller någon favorit! Då blev du så arg att det gick ändå inte att rida dig...
Eller om man skulle bettsla upp dig, då sparkade du bakut tills man hade hoppat av igen. Det var bara att byta till ditt favoritbett igen, den saken gick aldrig att diskutera med dig!! Skrattar när jag skriver det nu, men då var det hemskt då man hade noll kontroll över ditt tempo och du körde bara ditt race.
Du krävde all uppmärksamhet från mig. Jag fick inte gå till någon annan häst, då skrek du rakt ut! Det jag tidigt förstod var att du hade haft ett tufft tidigare liv (var väldigt osäker i närheten av män)...
När jag blev sjuk och följdsjukdomen brukar vara depression så höll du mig frisk från att bli deprimerad. Du var lyckan för mig! Min motivation för att bli bra igen, jag ville hoppa banor med dig! Första dagen jag kände mig OK igen så testade jag om jag ens kunde rida igen och det kunde jag. Jag grät av lycka och du var så kelig av dig. Det var helt obeskrivligt att få göra det jag gillar mest av allt med min absoluta favorit..
Du var inte lik någon annan och hade så mycket personlighet. Jag ville verkligen inte ge upp dig, men tillslut hade jag inga andra val. När man börjar inse att man offrar sitt liv varje gång jag skulle rida dig så var det inte längre lika roligt. Jag blev aldrig rädd, men jag var rädd för att bli rädd. Det är en himla stor skillnad faktiskt!
Du lärde mig mycket. Att aldrig kunna slappna av, eller lita på någon. Samtidigt så blev jag en mycket bättre ryttare!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 |
5 |
6 |
||||
7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 |
13 |
|||
14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | |||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|