Precis så känner jag väldigt ofta. Jag är rak, men ibland är jag hellre tyst och bara går utan att behöva förklara varför även om folk undrar. Varför vara med människor som inte respekterar mig? Enligt mig så förtjänar dom inte min tid utan dom kan få hänga ihop med likvärdiga istället. 

Jag har varit med om mycket (både bra och dåliga saker) så jag vet exakt vart jag har mina närmaste. Några har även försvunnit och det kan jag tycka är väldigt tråkigt ibland, men när jag tänker tillbaka på vad dom har gjort så är det som att jag skäms över att jag ens har varit vänner. Jag har tagit fel i början och verkligen litat på fel människor tidigare. Jag är inte tillbakadragen nu men jag tänker mer på vad jag säger till vem om man jämför med tidigare. Förut brydde jag mig inte ett dugg men tydligen så brydde dom sig alldeles för mycket om mig. 

Det gäller att rensa ut bland sina vänner om man vet att man inte kan lita på dom. För när man verkligen behöver sina vänner så är det oftast försent att göra sig av med dom då.

Jag har väldigt svårt att lita på människor och jag är öppen med det mesta. Jag bryr mig inte så mycket om vad mina vänner gör, men märker jag att något dom gör får dom att må dåligt så säger jag till. Jag finns där om dom vill prata men jag lägger mig inte i vad som är rätt och fel, det får varje individ avgöra själv.