Ska jag gå utbildningen, eller ska jag gå den andra? Eller ska jag jobba... Så går mina tankar. Tänker nästan på inget annat, förutom att jag måste gå ner i vikt.

Hade velat haft ett facit på hur livet ser ut, men då hade de inte varit lika spännande. Vad kommer jag vara stolt över när jag är 85 år? Om jag blir 85 alltså, men alla blir ju inte det.. Men om jag blir 85 vad hade jag varit stolt över att jag hade gjort? Vill jobba med något som har en stor betydelse, för jag vill inte sitta av tiden bara. Det är att kasta bort livet känner jag...

Snart måste jag åka till solen eftersom solen verkar inte ha hittat till Sverige i år, vill ju inte ha d-vitamin brist!!     

Jag är stressad just nu och fråga mig inte varför. För det snurrar runt flera tusen idéer, både bra och dåliga. Fast många av dom bra har jag inte orken just nu att genomföra så jag har börjat skriva ner saker då minnet sviker ibland. Det är inte extremt mycket utan bara några små saker ibland, men jag är rädd för att glömma bort en bra idé.

Sovit hemma hos min älskling i några dagar nu och här är jag lite lugnare, annars har jag inte någon ro i kroppen utan jag springer runt och fixar med allt och inget. Så är jag men hos min älskling kan jag verkligen slappna av. Här och i Spanien är väl där jag är som lugnast. 

Men är jag lugn för länge så får jag supermycket energi och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det är väl normalt, men jag är rädd att jag ska ta i för hårt och köra en till krasch. Det är det sista jag vill just nu.

Nu är min plan b att komma tillbaka (plan a var att aldrig krascha), inte så fort som möjligt utan så snabbt som kroppen tillåter och så får jag se hur huvudet hänger med. Vill helst köra i fullt ös från och med en månad sen, men jag vet att jag inte har den orken just nu... 

Har lagt på mig massa semester/sjukskriven/filosoferat-kilon också. Inte bara ett, utan åtta!!! Men tänkte gå ner elva, sen så är jag nöjd. Tränade igår och idag vilket jag kommer att fortsätta med tills det blir ordning på kroppen igen. Det blir som en extra påfrestning för kroppen när jag gör saker eftersom det är åtta kilo extra. Ska räkna kalorier och väga mig minst fem dagar i veckan så jag har koll. Sen stoppar jag när jag är nöjd med min kropp!

Det är en viss press att komma tillbaka har jag märkt, alla undrar så mycket och jag är väl den som vet minst... Jag har haft fantastisk hjälp, men jag vet att det är lång rehabliteringstid. Ska försöka hålla mig lugn så jag inte kraschar igen och det är mitt stora problem... 

Flummigt inlägg, men skrev av mig om hur jag känner just nu. Jag ville skriva av mig. Funderar på om jag verkligen ska skriva det här öppet i bloggen? Kanske borde jag starta en blogg med lösenord där jag kan skriva av mig. För det är inte kul för alla att läsa sånt här. Det förstår jag, men samtidigt så är det en del som har hänt mig. Jaja, får fundera över saken.